När sjukvården blev en marknad – effekter och alternativ
Debatt, Politik & Samhälle, Sjukvård
I dag har svensk sjukvård blivit en marknad. Vinstmöjligheter och lönsamhet snarare än behov av vård styr i allt högre grad den skattefinansierade vårdens organisering och fördelning. Detta skapar en alltmer fragmentiserad och ojämlik vård. En av sjukvårdspolitikens största utmaningar borde vara att bryta marknadiseringen av vården. I denna bok redovisas både effekter av vårdens kommersialisering och konkreta förslag som bidrar till en bättre och jämlikare vård och hälsa.
Göran Dahlgren är gästprofessor vid University of Liverpool och har tidigare varit chef för Socialdepartementets sjukvårdsenhet och folkhälsoråd vid Folkhälsoinstitutet, samt arbetat internationellt för bland annat Världshälsoorganisationen WHO. År 1994 publicerade han den uppmärksammade boken Framtidens sjukvårdsmarknader: Vinnare och förlorare, som utifrån internationella erfarenheter förutspådde just den utveckling vi sett de senaste årtiondena. När sjukvården blev en marknad kan ses som en uppföljning av den tidigare boken.
Boken är utgiven med stöd av Arena idé och i samarbete med nätverket Gemensam Välfärd.
………….
Förord av Christer Hogstedt och Lisa Pelling:
En stabil majoritet av svenska folket vill att den sjukvård som finansieras av skattepengar ska drivas utan vinstintresse. Samtidigt pågår ett systemskifte i motsatt riktning inom vården. Det är ett skifte från behovsstyrning till marknadsstyrning, och ett skifte som innebär att vården styrs alltmer av kommersiell logik och allt mindre av vårdpolitiska beslut och lagar. Svensk sjukvård utförs i ökande grad av kommersiella vårdföretag som finansierar sin verksamhet med skattepengar. Samtidigt med denna expansion av den skattefinansierade privatiseringen av vården, har marknadsorienterade ekonomiska styrsystem införts inom den offentligt drivna vården.
Det är dags att undersöka om de senaste årens genomgripande förändringar bidragit till eller motverkat svensk sjukvårds övergripande mål: en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, som det heter i hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf. Det finns också ett stort behov av att formulera tydliga framtidsalternativ till dagens marknads- och vinststyrda vård.
Tankesmedjan Arena Idé och nätverket Gemensam Välfärd vill med denna skrift, författad av professor Göran Dahlgren, bidra till ett välgrundat samtal om hur marknadiseringen av vården påverkat människors rätt till vård på lika villkor. Vår ambition är också att visa hur en god och behovsstyrd vård som drivs utan vinstintresse kan utformas. Strategiska hälso- och sjukvårdspolitiska frågor måste diskuteras i den vanliga demokratiska processen. Beslut om den skattefinansierade vårdens utveckling och lokalisering ska fattas av medborgarna och de politiska företrädare de valt till riksdag, regioner och landsting – inte av de kommersiella vårdföretagens ägare. Denna skrift ger värdefulla fakta, analyser och förslag till denna process.
………….
Innehåll:
Inledning
– Varför denna bok?
– Bokens värdegrund och disposition
– Tack!
DEL 1
VÅRDENS SUCCESSIVA MARKNADSORIENTERING OCH PRIVATISERING
Kapitel 1. Vägen mot en privatiserad sjukvårdsmarknad
– Privatiseringsprocessens fyra faser
Kapitel 2. Den offentliga primärvården utvecklas (Fas 1)
– Vårdbehoven i fokus
Kapitel 3. Sjukvården blir en marknad (Fas 2)
– Det krävs inget systemskifte!
– New public management införs
– Beställar-utförarsystem utvecklas
– Intäktsfinansiering ersätter ramanslag
– Ersättningsystem inom primärvården
– Ersättningssystem inom sjukhusvården
Kapitel 4. Snabbast möjliga privatisering (Fas 3)
– All vård kan privatiseras
– Konkurrens öppnar för privat vinstdriven vård
– Lagen om offentlig upphandling (LOU)
– Avknoppning
– Utmaningsrätt
– Lagen om valfrihetssystem (LOV)
– Idén med valfrihetssystem
– Priskonkurrens ersätts med obefintlig kvalitetskonkurrens
– LOV infördes utan några konsekvensanalyser
– Lagen om obligatoriska vårdvalssystem i primärvården
– Vårdvalet öppnar för fristående privata digitala vårdföretag
– Valfrihetssystem inom den öppna specialistsjukvården
– Lagen om läkarvårdsersättning (LOL)
– Etableringsfrihet
– Startlag för privatisering av offentliga sjukhus
– Fortsatt privat drift av Capio S:t Görans sjukhus
– Offentlig–privat samverkan (OPS)
– Borgerligt ”nej” till reglering av vårdmarknaden
Kapitel 5. Ökad privat finansiering (Fas 4)
DEL 2
EFFEKTER AV DET DUBBLA SYSTEMSKIFTET
– Kapitel 6. Systemskiftets två ”synvändor”
– Den ideologiska synvändan – från behovsstyrd till vinststyrd vård
– Den juridiska synvändan – från vårdpolitiska till kommersiella lagar
– Sammanfattande kommentar
Kapitel 7. Ökad offentlig finansiering av privat vinstdriven vård
– Kraftigt ökat utbud av offentligt finansierade privata vinstdrivna vårdcentraler
– Den privata vinstdrivna vårdens ägarstruktur
– Ägarprövning
– Tidiga varningssignaler
– Kraftig ökning av den öppna specialistvården i Stockholm
– Mycket begränsad privatisering av offentliga sjukhus
– Privata hyrläkare – en form av privatisering landstingen vill avveckla
– Minskad andel av de offentliga vårdresurserna till privat icke vinstdriven vård
– Oförändrade villkor för helprivata kommersiella vårdgivare
Kapitel 8. Gapet mellan stad och landsbygd vidgas
– Vård på lika villkor
– Närhet till vård
– Lands- och glesbygdsbor missgynnas
– Missvisande analyser av de ökande geografiska skillnaderna
– Etableringsfriheten försvårar rekryteringen av läkare till underförsörjda landsbygdsområden
– Möjligheter att lokalisera privat vinstdriven vård i olönsamma områden
– I ett internationellt perspektiv är det ovanligt med en vinststyrd lokalisering av offentligt finansierad vård
Kapitel 9. Ökande skillnader i vårdutbud mellan storstädernas hög- och låginkomstområden
– Låginkomstområden missgynnas
– Viktade ersättningar har inte minskat det ojämlika vårdutbudet
Kapitel 10. Ökande social ojämlikhet i vårdutnyttjande
– Behov är inte detsamma som efterfrågan
– Vårdbehov och vårdutnyttjande
– Jämlik vård – två olika perspektiv
– Behovsrelaterat vårdutnyttjande före 2010 års vårdvalsreformer
– Otillfredsställda vårdbehov
Kapitel 11. Patienter med små vårdbehov prioriteras
– Behovs- och solidaritetsprincipen
– Patienter med stora vårdbehov missgynnas
Kapitel 12. Vårdsystemets kvalitet: Valfrihetsreformerna påverkar inte valfriheten
– Två kompletterande perspektiv på vårdens kvalitet
– Valfrihet är inte detsamma som ökad privatisering
– Fritt vårdval har funnits sedan början av 1990-talet
– Val av vårdgivare baseras mycket sällan på driftsformen
– Förutsättningarna för kunskapsbaserade val är mycket begränsade
– Valfrihet är ingen bra metod för bättre vårdkvalitet
– Valfriheten ökar för vårdföretagen
Kapitel 13. Vårdsystemets kvalitet: Förutsättningarna för kontinuitet, samverkan och innovationer försämras
– Kontinuitet i vården är en av vårdsystemets viktigaste kvaliteter
– Förutsättningarna för kontinuitet i vården försämras på en konkurrensutsatt vårdmarknad
– Konkurser minskar vårdens kontinuitet
– Privata hyrläkare leder till sämre kontinuitet i vården
– Fristående digitala läkare erbjuder sällan en fast läkarkontakt
– Systemskiftet försvårar samordning och samverkan inom vården
– Förutsättningar för innovationer och lokal anpassning begränsas
Kapitel 14. Väntetider och vårdköer ökar trots vårdgarantin
– Väntetiderna ökar i primärvården
– Väntetider till öppen specialistvård förblir långa
– Väntetider till operation eller annan behandling
– Okända ”gräddfiler” i köerna till offentligt finansierad vård
– Kända gräddfiler för privatfinansierade patienter till offentligt finansierade sjukhus
Kapitel 15. Vårdinsatsernas upplevda och medicinska kvalitet
– Allmänhetens förtroende för vården har försämrats
– Förtroendet för vården är högre bland hög- än låginkomsttagare
– Allmänläkarnas förtroende för vården har kraftigt minskat 195
– Leder vårdkonkurrens till bättre vårdkvalitet?
– Den upplevda vårdkvalitetens utveckling sedan vårdvalet infördes i primärvården 2010
– Samma patientupplevda vårdkvalitet vid offentliga och privata vårdcentraler
– Vårdens medicinska kvalitet
– Primärvårdens medicinska kvalitet är okänd
– Fristående digitala vårdföretag – ett hot mot patientsäkerheten
– Nationella kvalitetsregister för specialistvård
– Internationella jämförelser av vårdkvaliteten i vinstdriven respektive icke vinstdriven vård
Kapitel 16. Vårdens kommersialisering ökar totalkostnaderna
– God kostnadskontroll – ett villkor för en jämlikare vård
– Vårdföretagens intäkter är landstingets kostnader
– Konkurrens överges som prispressare
– Kostnadseffekter av vårdvalssystem i primärvården
– Vårdval leder till kraftigt ökade kostnader för den öppna specialistsjukvården
– Lägre kostnader vid privat drift av sjukhus?
– Internationella erfarenheter
– Kostnader vid privatisering av naturliga vårdmonopol
– Privata hyrläkare driver upp kostnaderna
– Ökade kostnader för administration och konsulter
– Ökade samhällsekonomiska kostnader för sjukskrivningar
Kapitel 17. Förlust av resurser avsedda för vård
– Vårdföretagens vinst en förlust av vårdresurser
– Ökade förluster på grund av fusk och korruption
– Offentlig–privat samverkan (OPS) vid byggande och drift av Nya Karolinska sjukhuset
– Försäljning av offentlig egendom till underpris
– Förlust av skatteintäkter genom skatteflykt
Kapitel 18. Högre produktivitet men lägre effektivitet
– Ökad produktivitet i den öppna vården
– Minskad effektivitet i den öppna vården
Kapitel 19. Omfördelning av makten över den skattefinansierade vården
– Minskad politisk makt
– Sjukvårdens demokratiska förankring undergrävs
– Ökad patientmakt för resursstarka men minskad för resurssvaga
– Vårdföretagens makt ökar
DEL 3
VÄGEN FRAMÅT. AVVECKLA VINSTINTRESSEN – UTVECKLA VÅRDEN
Kapitel 20. Från vinststyrd till behovsbaserad vård – tio strategiska förslag
– Inför etableringskontroll för att säkerställa en behovsbaserad lokalisering av vården
– Avveckla ”tvångs-LOV” inom primärvården och utveckla den icke vinstdrivna vården
– Avveckla den offentliga finansieringen av fristående digitala vårdföretag och utveckla den integrerade digitala vården
– Avveckla vårdvalssystemen inom den öppna specialistvården och upphandla specialistvård enligt LOU
– Ersätt startlagen för privatisering av sjukhus med en stopplag
– Begränsa konkurrensideologin och utveckla formerna för samordning och samverkan
– Förstärk försvaret för en ökad offentlig finansiering av vården
– Lagstifta mot blandfinansiering, det vill säga särskilj offentligt och privat finansierad vård
– Primärvårdslyftet i underförsörjda landsbygdsregioner och urbana låginkomstområden
– Förstärk sjukvårdspolitikens demokratiska förankring
Avslutande kommentar
Referenser
Kortfattad presentation av författarens professionella bakgrund
Utgivningsår: 2018
Författare