av Eriksson Thord, Thoursie Anna
Den grundläggande idén om varför fackföreningar bildades är att arbetare slöt sig samman och lovade varandra att inte sälja sitt arbete under de löner som de kommit överens om. Genom bildandet av sådana lönekarteller undveks det som i dag kallas för social dumpning.
När den nya integrationspolitiken infördes 1997 var ambitionen att med hjälp av politiska insatser uppdatera det svenska samhället till att passa en befolkning som präglades av en mångfald i livsstilar och livsideal.
av Spånt Roland
I globaliseringens tid har konkurrensen mellan löntagare ökat mer än mellan företag. Kapitalintressena har stärkt sina positioner och i de flesta länder har löntagarna pressats tillbaka.
av Besara Nisha, Gustavsson Klas
I ett upprop från juli 1917 manade fem undertecknare från Eskilstuna Sveriges socialdemokratiska ungdom till samling i ett gemensamt förbund.
I väntan på vadå? är en bok om jämställdhetsarbetets villkor i kulturlivet.
En liten bok om den nödvändiga balansen mellan föräldraskap och jobb. Det handlar bland annat om papparollen och arbetslivet, stress och arbetsfördelning. Även om föräldrarnas stress inte är mer utbredd än i många andra länder, är betydligt fler kvinnor stressade än män.
I Från arbetarhögskola till forskningscirkel resonerar Kenneth Abrahamsson kring det utomakademiska folkbildningsarbetet och folkbildningens uppdrag och särart.
av Spånt Roland
I globaliseringens tid kan svenska löntagares uppnådda positioner inte tas för givna. Dagligen rapporteras om hur företag flyttar från Sverige och andra utvecklade industriländer till lågkostnadsländer nära eller långt borta.
Maten i Sverige har blivit billigare, men på ett eller annat sätt betalar vi alla för det sänkta priset. De största förlorarna är de som producerar maten, de som jobbar inom livsmedelsindustrin. För dem betyder prispressen sämre arbetstider, stress och nedlagda fabriker.